Vilken dag! Medan många återvände till sina kontorsplatser återvände jag till min cykel. De första minutrarna ömmade bakdelen men sedan var det som att den växte fast i sadeln. Jag har inga problem med skavsår på obehagliga ställen men jag blir lite öm i sittbenen. Fast som sagt, mest kändes det i början av dagen och efter mitt fikastopp som jag tog efter 9 mil.

Jag hade som mÃ¥lsättning att cykla 13 mil och det gjorde jag ocksÃ¥. Det var slitsamt i början, särskilt när jag skulle ta mig tvärs över Öland frÃ¥n östra till västra sidan för dÃ¥ var det lite lätt uppför och dessutom motvind. Jag svor lite inombords – men vände sedan tankarna och kom pÃ¥ mig själv att kämpa i onödan. Jag pÃ¥minde mig själv om att jag var ute pÃ¥ njutarrunda, att jag inte behövde pressa mig till bra tider eftersom mitt enda mÃ¥l var att ta mig de 13 milen – inte att ta mig 13 mil pÃ¥ en specifik tid. Efter 4-5 mil var jag i Färjestaden och dÃ¥ köpte jag en bulle och en Cola pÃ¥ ICA. Sedan vände jag söderut, fortfarande med motvindskänning, och längtade till Alvaret som jag hade sett fram emot att se pÃ¥ riktigt. Jag körde genom Alvaret och det blev dagens bästa mil! Det var som att cykla genom vilda västern fast utan berg i horisonten. Eller lite som Route 66 fast utan bensinmackar. Vägen genom Alvaret var komplett med ormar pÃ¥ vägen och allt. Och ni vet när det är sÃ¥dan där enormt lÃ¥ng raksträcka och luften liksom dallrar pÃ¥ den och det svartnar? Precis sÃ¥ var det! Magiskt! Dessutom medvind! Cykling blir sÃ¥ mycket roligare med medvind – pÃ¥ Al(l)var!