PÃ¥ eftermiddagen igÃ¥r lade jag mig i en vilostol pÃ¥ The Spa – och somnade. Det är nÃ¥got med det där avslappnande rummet med fantastisk havsutsikt som är sÃ¥ rogivande att ögonlocken blir tyngre och tankeverksamheten stannar av. Oändligt skönt efter en intensiv dag med mÃ¥nga fantastiskt trevliga personer att fÃ¥ en pratstund med, sÃ¥väl bekanta ansikten som helt nya.

Kvällssolen var tung och varm genom glasrutorna och framÃ¥t kvällen var det alldeles lugnt och tyst. Precis som det ska vara pÃ¥ ett spa. Ofta ser verkligheten lite annorlunda ut: trängsel i poolen och lite för mycket skratt och snicksnack i tysta utrymmen. Jag förstÃ¥r att man inte kan ha ett spa för sig själv alltid, men det finns tillfällen dÃ¥ lugnet är bedövande och tystnaden magisk. Sista timmen dÃ¥ alla andra gör sig redo för middag till exempel – eller pÃ¥ morgonen när ingen annan knappt hunnit vakna. Men den tiden pÃ¥ dagen konkurrerar ofta med den där morgonjoggen man inte heller vill missa…