Träningsglädje

Jag ska erkänna att jag gick och la mig sent i natt (när det börjat bli rätt så ljust) med en förhoppning om att det skulle spöregna på morgonen för då, och enbart då, kunde jag kanske ställa in morgonlöpningen utan samvetskval. När klockan ringde 05.30 så sken solen och fåglarna kvittrade och det var himla varmt. Och jag har faktiskt varit tröttare (även efter 8 timmars sömn)! Jag ägnade därför inte en tanke åt att skjuta upp min morgondejt till någon annan dag.

Efter sms-check till Karin och bekräftelse pÃ¥ att hon ocksÃ¥ var vaken försökte jag hitta lämpliga kläder. Inte helt enkelt när tvättkorgen svämmar över (gäller faktiskt hela lägenheten) med kläder som ska tvättas. Inte ett vettigt par strumpor var rena – sÃ¥ det fick bli bomullsstrumpor som jag inte använt pÃ¥ Ã¥r och dar. Det kändes extremt oskönt i skorna och jag insÃ¥g hur rejält bra det är med funktionskläder frÃ¥n topp till tÃ¥. Särskilt pÃ¥ tÃ¥!

Karin och jag sprang vår vanliga runda och snackade precis som alltid om allehanda trevligheter och planer. Och om hur jobbigt det är att gå! Vi skänkte en styrketanke till MarathonMia som imorgon ger sig i kast med Footrally (igen).

När jag kom hem tog jag en powernap och sÃ¥dana känns alltid för korta när jag väl vaknar till liv. Jag älskar mina morgnar efter morgonträning för de känns alltid extra lÃ¥nga – mycket längre än när jag inte tränat. Jag funderade pÃ¥ att köpa mig en Ã¥terställare i form av en kaffe pÃ¥ väg till jobbet men sköt upp det till lunchen. Och nu sitter jag här med lunchen och har fortfarande inte druckit nÃ¥gon kaffe. Det fÃ¥r bli i eftermiddag… det är nog dÃ¥ det behövs efter 4 timmars sömn…

Andra kommer hem sent från krogen. Jag kommer hem sent från en mtb-kväll hos Sofy tillsammans med Jessica och Åsa. Det var nästan mitt första pass (den där kvällen i Hellas gills knappt, det var som att springa på löpband om man ska göra en liknelse) på mtb:n och jag är nu helt införstådd med att det där med mtb måste jag öva på. Även om Cykelvasan körs i snäll terräng så är det galet mycket tyngre att cykla på en mtb än på landsväg och känslan helt annorlunda. Jag skulle vilja ha en deal med mig själv att komma ut och cykla minst en gång i veckan i sommar (vilket cykelsätt som helst är good enough). Jag skulle allra helst gå en crash course i mountainbike för nybörjare. Hur ska jag tänka? Mtb handlar ju sjukt mycket om teknik!

Det var med en skräckblandad förtjusning jag antog kvällens utmaning. Sofy bjöd pÃ¥ varierande spÃ¥r ute pÃ¥ Ingarö i en fantastisk fin miljö. Havsutsikt blandades med lummig skogsterräng. PÃ¥ ett ställe var det sÃ¥ mycket vegetation att jag kom ut ur härligheten med växter i skorna. Det var här jag tyckte det var som svÃ¥rast att cykla: jag sÃ¥g inget av stigen och blev feg. Det var ocksÃ¥ svÃ¥rt när det var gyttjigt för dÃ¥ sjönk cykeln undan och jag visste inte riktigt var jag skulle ta vägen och kom därför undan med blotta förskräckelsen. Jag blev förmodligen minst lerig av alla – men det beror nog pÃ¥ att jag fegade ur och gick med cykeln lite här och var. Och att jag hamnade rätt lÃ¥ngt bakom de andra och inte hade nöjet att bli nerstänkt…

Allra roligast var en bred stig med massor av rötter. Här fanns valmöjligheten att välja sitt eget spÃ¥r och dÃ¥ blev det helt klart enklare! Direkt i efterhand gav jag mtb en rolighetspoäng pÃ¥ 6 av 10 men jag kanske mÃ¥ste uppgradera den poängen lite. Just nu minns jag bara det som var roligt. Att jag var skraj när det blev brant (bÃ¥de uppför och nedför) minns jag inte. Inte heller att jag höll pÃ¥ att trilla nÃ¥gra gÃ¥nger pÃ¥ blöta rötter eller när cykeln tippade över snabbare än jag hann klicka ur fötterna. Jag och cykeln är inte bästa bundisar ännu och vi litar inte särskilt mycket pÃ¥ varandra. Med mer insats frÃ¥n mitt hÃ¥ll kanske det kan slÃ¥ gnistor – dÃ¥ kan vi lära känna varandra lite bättre vilket jag tror är en förutsättning för att vÃ¥rt förhÃ¥llande ska lira.

Sedan jag började med cykling tycker jag att de snyggaste bilarna är de med cykelställ pÃ¥ taket. Och helst ett par grymma cyklar pÃ¥. Sjukt snyggt om du frÃ¥gar mig! I kväll var Jessicas bil fräckast. Liten och sportig – med snygga cyklar pÃ¥ taket. Det har för första gÃ¥ngen i mitt liv som Mini cab-ägare blivit problem just med bilen. Jag har aldrig haft svÃ¥righeter med att frakta alpin- eller längdskidor, snowboards eller annan packning. Men det här med cykel? Vi var inne hos en BMW-handlare häromdagen och visst gÃ¥r det att montera pÃ¥ cykelställ pÃ¥ en Mini Cab – men det ska helst göras i fabriken eftersom det är en speciallösning. Att fixa ställ i efterhand gÃ¥r pÃ¥ 10 000 kronor för själva delarna – och sÃ¥ nästan lika mycket för montering. Inte helt billigt – SÅ mycket cyklist är jag inte ännu…

Jag var pÃ¥ väg till gymmet pÃ¥ lunchen när jag nästan blev pÃ¥körd av en cyklist. Jag skulle gÃ¥ över gatan (ja jag hade grön gubbe) när en dam i övre medelÃ¥ldern körde förbi – och i stort sett pÃ¥ – mig. Hon cyklade mot rött (frÃ¥n sitt hÃ¥ll sett) – och hon cyklade dessutom mot enkelriktat. Jag blev förbannad och bicepscurlade mer än jag brukar pÃ¥ styrketräningen som jag var pÃ¥ väg till.

Cyklister är ett evigt irritationsmoment. SvD uppmärksammade nyligen det här med cyklistproblemet i Stockholm och en cykelpendlarbloggare lade upp en film som han filmat frÃ¥n sin dagliga runda till jobbet. Filmen visar hur cyklister gÃ¥ng pÃ¥ gÃ¥ng gör fel i trafiken. Cyklar mot rött. Cyklar pÃ¥ trottoarer. Gör lite hur som helst och skiter i reglerna. Man kan ju tro att det skulle vara yngre odÃ¥gor som inte har nÃ¥got förnuft i huvudet. Men filmen visar pÃ¥ väldigt mÃ¥nga medelÃ¥lders kvinnor – ofta med barnstolar pÃ¥ pakethÃ¥llaren.

Ja jag vet att det är ont om cykelbanor. Ja jag vet att gångtrafikanter ibland inte har vett att hålla sig från cykelbanorna. Ja jag vet att bilar är oförsiktiga. Men det rättfärdigar inte att laglöst beteende från många cyklister. Hur skulle det se ut om alla gjorde lite som de ville? Om biltrafiken sket i färgen på trafikljusen. Körde på trottoarerna när det blev lite trångt i körfältet. Skapade sina egna lösningar eftersom det där med att vänta in rätt tillfälle för omkörning inte tycks existera.

Cyklister som inte respekterar de regler som finns är inte bara en fara för sig själva, men också för andra. Det gäller i allra högsta grad äldre damer. Det gäller ballonghjulscyklister. Det gäller om man har barnstol på pakethållaren.

Nu ska jag Ã¥ka hem frÃ¥n jobbet – och ta en tur pÃ¥ min mountainbike ute pÃ¥ Värmdö.