Lisa är från Saltsjöbaden. Löpspåret finns runt knuten och när hon var yngre hade hon alltid träningsskor på fötterna. Ahmed också. Han har bott hela sitt liv i Fisksätra och hängde i baskethallen som ung. De är båda några år över 50 men kommer från helt olika bakgrund och jobbar på varsitt håll med vitt skilda yrken. Men de tränar alltid på gymmet några timmar i veckan – det ingår numer i jobbet.

Lisa och Ahmed känner inte varandra, men de har båda minskat sina sjukdagar drastiskt under det senaste året. Det finns tydliga kopplingar mellan regelbunden träning och ökad hälsa och sedan de börjat träna har såväl Lisa som Ahmed märkt hur de klarat sig igenom hela vintern utan att vara sjuka. Lisa har dessutom anmält sig till ett millopp tillsammans med sin dotter och Ahmed har inte ont i ryggen längre. Han känner sig gladare, piggare – och tycker om att leka med sitt två år gamla barnbarn. Den största skillnaden för Lisa och Ahmed är hur deras livskvalitet ökat. Deras chefer märker också skillnad – de största effekterna räknar de hem i kronor och ören. Det gör också samhället. Hälsa är värdeskapande.

2020 har Sveriges nytillsatta Hälsominister redan hunnit arbeta i några år. Numer ingår flera timmars friskvård i veckan i alla offentlighetsanställdas kontrakt. Rörelse är obligatoriskt. Näringslivet har tagit efter och klockan 8 på morgnarna är det mer vanligt att se löparskor på fötterna i finanskvarteren än nyputsat läder. Från början var satsning på hälsa på arbetstid ett sätt att attrahera attraktiv arbetskraft men det visade sig snart vara lönsamt för både arbetsgivare och anställda. Hälsosam personal arbetar mer effektivt. Hälsa är lönsamt. Hälsa står därför högt på agendan.

Träning och hälsa har blivit ett allmänintresse – en investering som betalar sig själv många gånger om och som åter sätter Sverige på kartan som ett föregångsland. Nöjda politiker ser hur omvärlden uppmärksammar satsningen i Sverige – precis som man en gång imponerades av den svenska skolan. Hälsa är en framgångsfaktor som borgar för en välmående nation. Den svenska välfärden har återuppstått och resten av världen vill följa efter.

Förändringen syns också i skolan. Fler gymnastiktimmar på schemat har lett till förbättrade mjuka värden. Ökad självkänsla är en katalysator för högre betyg. Fler klarar de grundläggande kraven och skillnaderna mellan skolor i olika områden har minskat.

Idrott är ett ämne som är aktuellt för alla oavsett bakgrund. Idrott är en förenande kraft som bygger broar och får unga att växa. Idrott skapar en positiv kraft som följer med hela livet. Från skolgång till arbetsliv. Från innovationer till entreprenörskap. Hela Sverige växer med hälsan.

Lisa och Ahmed är på gymmet en torsdagseftermiddag. Hon styrketränar inför sitt kommande millopp. Hon vet det inte själv – men utan löpningen skulle stressen på jobbet sakta men säkert äta upp henne. Utan löpningen skulle Lisa gå in i väggen om ett år. Löpningen räddar henne – den upplöser stress och genererar energi. Han tränar funktionella övningar som bygger en starkare coremuskulatur. Han vet det inte själv – men utan styrketräningen skulle han snart behöva sjukskriva sig eftersom ryggen inte längre skulle orka. Styrketräningen räddar honom – han kan jobba vidare, skratta med sina kollegor och skapa värde både för sig själv och andra. Inte minst det barnbarn som älskar att leka med sin morfar.

Hälsoministern blickar tillbaka på sina första år på posten. Den nya ministerrollen har blivit en succé. Politiken har fått ett uppsving när det tydligare än någonsin bevisats att alla tjänat på de besluts som nyss fattats. Hälsa har knutit samman politiken och den enskilda människan och effekten är tydlig. Sverige mår bra när svenskarna mår bra. Ministern snörar på sig löparskorna, packar sin laptop i ryggsäcken – och springer hem efter en bra dag på jobbet.

Detta är ett inlägg i Framtidsstafetten, initierad av Framtidskommissionen och projektledd av Twingly. Läs gärna mer och hitta övriga inlägg i bloggstafetten på http://www.framtidskommissionen.se/gastbloggare/