Min matfilosofi

Jag tänkte skriva lite mer om det här med Paleo och min matfilosofi. För jag tror att jag är rätt sÃ¥ hooked! Inte pÃ¥ strikt Paleo, mer pÃ¥ Paleo pÃ¥ mitt sätt – vilket egentligen är PURE. Och skit samma vad det heter egentligen. För mig är ett namn ett sätt att se strukturen pÃ¥ hur jag väljer att äta, nÃ¥got som sammanfattar det i ett ord – därför är det viktigt i all sin oviktighet. För mig stÃ¥r PURE för ”clean eating”. Det blir lite svengelskt för jag tycker inte att ordet ”rent ätande” har riktigt samma innebörd. PURE handlar om att mat som har nÃ¥gon mening och mat som är snäll mot miljö och omvärld. Vad Paleo handlar om har Sofy skrivit om här.

Just under mars testar jag att äta gluten- och laktosfritt med syftet att se om det är sÃ¥ att min kropp faktiskt inte gillar det. Min matfilosofi handlar om att kroppen ska fÃ¥ den mÃ¥r bra av. Punkt slut. Det handlar inte om att jag inte ska fÃ¥ äta vad jag vill – men jag är min kropp och jag ser liksom inget skäl till varför jag överlag ska äta sÃ¥dant jag faktiskt inte mÃ¥r bra av. Det handlar inte om att utesluta klassiska onyttigheter men att göra dem lite bättre. Baka egna muffins pÃ¥ bra grejer istället för att köpa nÃ¥got som är fuskbakat till exempel. Med syftet att äta mat som har nÃ¥gon mening finns det plats för en hel del saker (bÃ¥de mat och bakat) vilket gör mitt tänk till en matfilosofi snarare än en diet.

Under mina första 10 dagar pÃ¥ glutenfri och laktosfri mat märker jag av rätt mÃ¥nga positiva skillnader. Den allra största skillnaden är ett allmänt ökat välbefinnande som jag inte riktigt kan mäta. Det känns bra att äta sÃ¥ som jag gör nu. En flummig men viktig känsla. Jag är tillfreds! VÃ¥gen skvallrar om att kroppen gillar det eftersom jag har gÃ¥tt ner nÃ¥gra kilon vilket i sig förmodligen har att göra med att kroppen binder mindre vätska eftersom jag äter andra kolhydrater än de som innehÃ¥ller klister (gluten). Jag har inte känt mig uppblÃ¥st och inte heller särskilt hungrig – men däremot kräver kroppen mellanmÃ¥l och det Ã¥t jag aldrig förut.

De första dagarna saknade jag mjölkprodukter men nu har jag nästan glömt att de finns sÃ¥ nu tänker jag inte alls pÃ¥ det. Och jag kan faktiskt inte komma pÃ¥ vad det var jag saknade förut. Det har nog mycket med mitt mindset att göra – jag har styrt om min mathjärna att tänka pÃ¥ sÃ¥dan mat jag kan äta utifrÃ¥n mat som har nÃ¥gon mening. Det finns liksom ett större syfte med den maten än ett styrt regelverk. Att jag inte saknar nÃ¥got beror pÃ¥ att hela den här PURE-grejen känns sÃ¥ positiv – dÃ¥ är det enkelt att styra om.

Jag kan skriva hur mycket som helst om det här med PURE sÃ¥ har ni nÃ¥gra frÃ¥gor eller funderingar sÃ¥ shoot sÃ¥ svarar jag pÃ¥ dem i ett annat inlägg. Det finns sÃ¥ mycket att berätta men jag vet inte riktigt var jag ska börja…

Min matlåda. Lax med fantasifylld kryddning tillsammans med broccoli, edamamebönor och bondbönor och dressing på olja, , svartpeppar och flingsalt

 

Down moments

Jag har morgondejtat igen. Upp 05.36 för morgonjogg. Hej och hÃ¥ och jäklar vad segt det kändes i benen. Det kändes som om Kungsholms Strand aldrig skulle ta slut. De dryga 30 minuter vi sprang kändes som forever. Fast det var ju trevligt sÃ¥klart – även om jag just den här morgonen hade tyckt att det var mysigare att umgÃ¥s över en latte (med nÃ¥gon slags ickemjölk…) under själva morgonjoggandet. Fast efterÃ¥t var jag sÃ¥klart nöjd – som alltid. Ju jobbigare det känns inför eller under ett pass desto mer nöjd är man efterÃ¥t!

Under morgonen hemsöktes jag av den otrevliga känslan som undrade hur kul det är just nu egentligen. AlltsÃ¥ inte själva morgonjoggandet utan hela alltihopa. Livet liksom! SÃ¥där känner jag ibland och det är lika hopplöst varje gÃ¥ng. Det är som om huvudet glömt bort allt roligt jag gör och som det är inställt pÃ¥ att jag mÃ¥ste ha semester för att leva. SÃ¥ är det verkligen inte och det är jag den första att skriva under pÃ¥. Det är därför jag tycker det är sÃ¥ viktigt att vardagen berikas med sÃ¥dant som gör mig glad – inte av sÃ¥dant om gÃ¥r under kategorin ”mÃ¥sten”. Men det är väl kanske bara att acceptera att ibland har jag kanske inte down days men däremot down moments där jag är lite för dum att helt enkelt förstÃ¥.

Kungsholms Strand

 

Sportlife Tegnérgatan

Sportlife Tegnérgatan samlade ett gäng träningsbloggar ikväll i mig, Annika, Åsa, Grabben och Jessica – deltagare och en instruktör. Vi körde först cykel med världens grymmaste musik. Jag gillar filmmusik eftersom det är musik med mycket liv i och Jessica spelade en sjukt grym lÃ¥t som pÃ¥minde mycket om just filmmusik. Jag hoppas jag kan dra namnet pÃ¥ lÃ¥ten ur henne! Fokus pÃ¥ klassen lÃ¥g pÃ¥ ett gäng 70/20-intervaller som avslutades med att sitta ner i 3 minuter och bibehÃ¥lla samma puls som efter intervallerna. Syftet var att bygga ”cykelmuskler” i benen. Bra grej. Jag behöver cykelmuskler!

Efter cyklingen körde vi yoga. Jessica hade gjort passet jäkligt jobbigt med väldigt mycket höfter och positioner som var tunga för armar och axlar med dynamiska hundar i olika variationer. Det var extremt skönt att avsluta med savasana! Just savasana ska jag ägna nästkommande 5.5 timmar Ã¥t innan det blir morgonträning. Jag är enormt glad över att bara ha 2 dagar kvar pÃ¥ den här arbetsveckan – jag känner mig enormt slut som artist!

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!