Jag sitter uppkrupen i soffan framför en varm kamin med en kopp varm lingonsaft (tack mormor) bredvid mig. NÃ¥gonstans mellan Mello och James Bond ska jag rulla ut yogamattan och göra 10 lÃ¥ngsamma solhälsningar och nÃ¥gra positioner som är extra sköna för ryggen. Det tar pÃ¥ längdryggen att Ã¥ka 20km längd! Det tar pÃ¥ energin ocksÃ¥…

Jag var inte särskilt sugen på att åka längd idag. Det har yrt snö utanför fönstret och det var mycket mysigare att sitta inne. Vi kikade på Vinterstudion och jag studerade tekniken hos Johan Olsson & Co som åkte 30 km klassiskt. När Johan gått i mål som förste man hade det slutat snöat och då passade vi på att åka iväg.

Siktet var inställt pÃ¥ 20km och kanske den allra sista genomköraren pÃ¥ längdskidor inför Tjejvasan om exakt 2 veckor. Jag gjorde det mentalt enkelt för mig och valde 4 varv pÃ¥ 5-kilometersspÃ¥ret. Det gick extremt bra hela tiden – förutom pÃ¥ sista varvet. DÃ¥ tog energin slut och jag kom knappt över krönen. Jag tappade fokus och trillade pÃ¥ knäna 2 gÃ¥nger när jag saxade upp för nÃ¥gra backar. Note to self: energi är viktigt under lÃ¥nga pass.

Jag tar i princip aldrig med mig energi när jag tränar, varken kort eller lÃ¥ngt. Vanligtvis är det för att jag glömmer. Om jag skulle ta med mig nÃ¥got sÃ¥ mÃ¥ste det vara drickbart. Jag kan för mitt liv inte äta när jag är trött frÃ¥n träning. Inte ens chokladbit gÃ¥r ner. O’boy däremot funkar fint.

Efter att ha känt trötthetstendenser i längdryggen redan på första varvet ändrade jag min stakteknik till att bli lite snabbare och inte lika djup (tänk Northug) för att spara på ryggen. Det gjorde skillnad och resterande 15 km åkte jag utan att känna mig lika trött just i längdryggen.