Jag är instängd idag. I mitt exceldokument med tusen flikar, pivottabeller och diagram. Analytikerhjärtat klappar lite extra när jag har flyt – och hjärncellerna trängs, brÃ¥kar och skriker när jag fastnar i det exceltekniska. SÃ¥ jag tar en paus. Surfar in pÃ¥ Nike dit jag inte vÃ¥gat surfa in pÃ¥ sista tiden. Jag försöker hÃ¥lla igen pÃ¥ utgiftskontot. Men om jag fick shoppa som jag ville, sÃ¥ skulle det bli det nedan.

En Nikegrej har jag faktiskt shoppat. GPS-appen till min iPhone. Ni vet, den med applÃ¥der frÃ¥n Facebook. Det är en superapp som visar hastighet, sträcka och som ger kilometertider och som peppar med röster lÃ¥nade frÃ¥n bland annat Lance Armstrong och Paula Radcliffe. Appen spelar den musik jag lagt in och vill jag sÃ¥ kan jag peppa mig lite extra med utvalda ”Powersongs”. Och självklart har jag gjort som mÃ¥nga av mina Facebookvänner – kopplat den till Facebook sÃ¥ att man kan se när jag pÃ¥börjat en ny runda. Varje kommentar och gilla-tryck pÃ¥ min statusrad blir till hejdundrande applÃ¥der i mina öron. Kul grej – helt klart värd de 15 kronor som den kostade.

Och jag kan konstatera det som redan konstaterats. Nike är mer än skor och kläder, Nike är ett av de varumärken som finns med oss i det vi gör och som engagerar oss i det vi tycker och tänker. Medan andra varumärken står trycka på kläder som slängs i och ur tvättmaskinen så är Nike lite mer än så. Det är ett statement vi skyltar med och som definierar oss. Som vi vill vara som. Jäkligt smart. Hur det har blivit så är relativt enkelt att se på de produkter och tjänster Nike erbjuder förutom sina kläder. För mig som är intresserad av varumärken och hur de fungerar så är det fascinerande att titta på strategi (från ett utanförperspektiv) och påverkan. Även om man inte är intresserad av kommunikation så kan man inte komma undan hur det påverkar. Ingenting erbjuds gratis (eller nästintill gratis) bara för att. Därtill kan man man såklart tycka vad man vill om Nike. Om produktion, om företagskultur och allt det där andra som också påverkar ett varumärke.

För att fÃ¥ lite perspektiv pÃ¥ det hela sÃ¥ är Sverige ett varumärke som fungerar ungefär likadant, fast i en helt annan värld. Och det finns sÃ¥klart mÃ¥nga fler exempel och ungefär hur mycket som helst om varumärken att läsa. Till exempel här om varumärkets fyra S, eller här om hur olika generationer förhÃ¥ller sig pÃ¥ olika sätt till varumärken. Det är intressant att läsa att ”generation Y” (födda 85 eller senare) vill vara delaktiga pÃ¥ ett kreativt sätt till varumärken eller att ”generation X” (födda 65-84) i högre grad förlitar sig pÃ¥ personliga rekommendationer än tidigare generationer. De förväntar sig variation och att kunna ha en egen inverkan pÃ¥ varan eller tjänsten.

Generationsskillnaderna är ocksÃ¥ tydliga i bloggandet om varumärken. Ta det här med att skriva om gratisprodukter till exempel. De yngre (läs: Blondinbella och yngre) tycker inte att det är nÃ¥gon big deal att bloggare skriver om sÃ¥dant som de fÃ¥tt utan att förtydliga att det är gratisgrejer. Enligt läsarna är det underförstÃ¥tt att bloggare enbart rekommenderar om sÃ¥dant man gillar (oavsett om man fÃ¥tt det gratis eller inte) – annars tappar bloggaren i förtroende vilket skulle vara förödande för den fortsatta ”bloggkarriären”. Bland de nÃ¥got äldre är denna transparens nödvändig och att inte skriva ut vad man fÃ¥tt gratis underminerar förtroendet. Samma beteende ger sÃ¥ledes upphov till tvÃ¥ helt olika reaktioner beroende pÃ¥ vem som läser inlägget.