Monika Björn är en fantastisk pedagogisk instruktör – men trots att vi på senare tid rätt ofta vistats i samma sammanhang, så har jag aldrig tränat spinning för henne. Idag var det premiär på cykeln med klassen Xtreme Challenge (som jag tror den hette). Det var ett utmanande upplägg både fysiskt men framförallt mentalt. Att orka ligga länge på hög ansträngning är lite jobbigt för huvudet.

Grym musik och pulssystem från Polar fungerade bra som verktyg – men jag kände mjölksyran i låren från första tramptagen på cykeln redan innan klassen börjat. Det var inte min dag att maxa på men jag låg ändå rätt bekvämt på runt 80% med toppar på 85/88%. Det var svårt att hitta det där flowet i benen som jag brukar ha och jag lät för mycket runt omkring störa mig. Styret på Schwinncyklarna till exempel. Mina händer måste vara extremt känsliga så jag måste ha handskar på mig för att det inte ska göra ont. Jag kan till exempel inte heller göra armhävningar med händerna på en stepbräda eftersom brädan är mönstrad (vilket skaver på mina händer), och jag får skavsår i händerna av att dammsuga. Jag är nog lite konstig. Men Monikas klass var grym! Synd att det är långt till Göteborg (men tur att Jessica, som ingår i Monikas team, kör i Stockholm).