Vi har snart varit igÃ¥ng i ett dygn. Klockan 5 imorse Ã¥kte vi tunnelbana tillsammans med nattens sista festprissar – de Ã¥kte hemÃ¥t, vi Ã¥kte bort. Strax efter 7 gick flyget för mellanlandning i London och sedan vidare avfärd mot Boston. Redan pÃ¥ Heathrow spanade vi efter Bostonlöpare och de var rätt enkla att känna igen. Antingen en kille i vÃ¥r Ã¥lder som Ã¥kte ensam och gärna hade pÃ¥ sig en tröja frÃ¥n nÃ¥got annat lopp – eller gruppen i 60-Ã¥rsÃ¥ldern med midjeväska och klubbjacka modell äldre.
Marathonkänslan stregrades när vi kom fram till rätt sida av Atlanten. BÃ¥de tulltjänstemän och taxichaffis förhörde sig om loppet pÃ¥ mÃ¥ndag och pÃ¥ stan gick ”alla” runt i de gröna pÃ¥sar man fÃ¥r vid nummerlappsutdelningen. Vi gick ett varv inne pÃ¥ marathonmässan och jag köpte pÃ¥ mig lite smÃ¥saker. Det fanns bra utbud av kläder – men väldigt lite skor vilket vi var lite besvikna över. PÃ¥ det stora hela är Bostonmässan rätt lik mässan i Berlin.
När klockan blev 18 stängde mässan och vi började gÃ¥ mot hotellet. Vi passerade City Sports och gick in – vilket visade sig bli dyrt.
Jag började prova skor och slog till på 4 modeller. Jag hade en skoshoppingplan redan innan vi kom hit och eftersom vi äntligen är i Boston var det lika bra att börja shoppa! Jag velade rätt länge över ett par Adidas Tempo 4 men ratade till slut dem till förmån för Adidas Marathon 10, Nike Free 2, Saucony Mirage och Saucony Triumph. Alla inköpen var mer eller mindre planerade med undantag för Miragen som kändes riktigt bra på foten och som därmed fick bli ett bonusköp. Om jag skulle rangordna dem i distansordning skulle jag springa mina kortaste pass i Nike Free (intervaller) följt av Adidas Marathon 10 (lätt distans), Saucony Mirage (distans) och Saucony Triumph (från halvmarathon till ultra).
PÃ¥ väg mot kassan gick jag förbi Nikes nya löparklocka med GPS och eftersom jag velat ha den ända sedan jag först hördes talas om den – sÃ¥ köpte jag den med. Jag har ingen Garmin och brukar knappt mäta mina rundor ens i tid men det skulle vara kul att börja göra det – och verkligen ha koll pÃ¥ hur snabbt jag springer beroende pÃ¥ hur känslan i kroppen är. Dessutom är det extra bra när man springer ultra.
Just ja, det blev en löparkjol ocksÃ¥ innan jag gick till kassan. En lila modell frÃ¥n Nike med korta shorts och sedan kjol över. Mycket snygg även om den passar bättre till brunbrända ben än mina vita…
Jag firade mina inköp med en frozen strawberry margharita på The Rattlesnake medan Grabben drack cola och spanade in sina konkurrenter inför måndagens lopp. Sedan åt jag en fantastisk fish taco som kändes alldeles lagom i magen efter en hel dag med en massa kolhydrater i form av flygplansmat. Nu när klockan knappt är 21 lokal tid (3 på natten hemma) är vi dödströtta och ska sova i en säng som är bredare än den är lång. Vi hörs imorgon!
NÃ¥nstans över Kanada…
Inflygning över ett kallt, grått och blåsigt Boston.
Grabben korsar mållinjen.
City Sports var en grym butik!
Mina nya kompisar. Fast varför måste långskubbarskor se så tråkiga ut?
Jag har blivit med teknikpryl!
