Dagen är inte slut och det är tur för jag Ã¥t precis lunch – klockan 17.15. Jag har varit pÃ¥ sprÃ¥ng hela dagen och varken kollat av sociala mediekanaler eller jobbmail vilket betyder att jag inte har koll pÃ¥ nÃ¥gonting alls. Jag har ägnat mig Ã¥t personliga möten istället och visst, det är fint, men det är svÃ¥rt att multitaska.
Istället för att äta lunch PT-tränade jag. Tänkte att jag skulle hinna med lunchen framför datorn efteråt men tiden försvann och helt plötsligt skulle den där gigantiska presentationen vi suttit så länge med levereras till kund. Det var fix och trix med den fram tills dess att taxin stod utanför dörren.
Väl hos kund kände jag ingen hunger. Det var full fokus pÃ¥ det som skulle levereras där och dÃ¥ och det är ungefär sÃ¥ jag funkar i det mesta jag gör. FrÃ¥n mina gamla uppdrag inom PR- och eventbranschen där vi levererade under en hel helg med förberedelser inpÃ¥ natten och enstaka timmars sömn. Det var sÃ¥ jag funkade pÃ¥ mina andra jobb där jag mötte kunder hela tiden: fullt fokus pÃ¥ mötet, pÃ¥ upplevelsen och pÃ¥ kunden. Och det är sÃ¥ jag vill funka när jag hakar pÃ¥ galna grejer. Kanske var det sÃ¥ jag funkade under de 24 timmarna pÃ¥ spinningcykeln? Jag hoppas det är sÃ¥ jag kommer att funka under mina 11 mil i SkÃ¥ne. Fullt fokus pÃ¥ uppgiften sÃ¥ att man inte känner nÃ¥got annat. Det mentala är sÃ¥ otroligt viktigt. Det är huvudet mer än benen som kommer att springa. Om man är medveten om att det kommer att göra ont sÃ¥ är man förberedd – och dÃ¥ gör det mindre ont.
Istället för att cykla lite på Balance efter jobbet sitter jag här framför jobbdatorn och smälter lunchen. Sedan blir det tisdagsmingel med Asics, Stockholm Marathon och Löplabbet och efter det hoppas jag på en tidig kväll.
Topp & tights: Casall. Skor: Nike