Träningsglädje

Ni som trodde att vintern var över kan tänka om. Det är fortfarande januari, vi har inte ens haft sportlov än och amerikanska meterologer tror på fler köldknäppar. Men misströsta ej! Jag har 2 jackor från Columbia Sportswear att tävla ut, en herr (Shimmer me timber) i storlek Large och en dam (Heli-Honey) i storlek Small!

Båda jackorna har många bra features men det finns en teknologi som båda jackorna har. Vilken är det?

Skicka svaret till traningsgladje at gmail.com senast fredag 4 februari! Skriv också vilken av jackorna du vill vinna! Obs! Damjackan finns bara i S och herrjackan finns bara i L. Man kan givetvis välja att vinna en jacka åt sin syster/bror/partner eller vad det nu kan vara.

Shimmer me timber:

Heli Honey:

IgÃ¥r var för övrigt en crazy day. Jag glömde bort att jag hade min bil stÃ¥endes pÃ¥ gatan och att jag borde betala för den. NÃ¥gon gÃ¥ng pÃ¥ eftermiddagen när jag var ute med 2 fyrbentingar sÃ¥g jag ett gäng lapplisor pÃ¥ gatan bredvid och tänkte nÃ¥gra väl valda svordomar. Jag gick inte förbi min bil pÃ¥ hela kvällen. Ville inte se p-boten pÃ¥ rutan! Försökte istället tänka positivt att om nu p-boten var pÃ¥ 700 spänn sÃ¥ kunde jag se det som bara drygt 500 spänn eftersom jag inte betalat parkeringsavgiften och därför hade tjänat in ungefär 120. Och om jag inte betalade dagen efter heller utan lät p-boten sitta pÃ¥ rutan sÃ¥ kanske jag kunde ”tjäna” 120 kronor till.

Snart glömde jag bort den där boten. Men dÃ¥ hände nästa galna grej. Jag gick förbi The Art of Living pÃ¥ Karlavägen och sÃ¥g en häst i skyltfönstret. Undrade vad man skulle göra med en sÃ¥dan i lägenheten men sÃ¥g att det satt en lampskärm pÃ¥ hästhuvudet. Vem köper nÃ¥got sÃ¥dant? Bredvid den stora hästen satt en hare – ocksÃ¥ den med en lampskärm pÃ¥ huvudet. En hare kräver i alla fall inte lika mycket plats…

Alldeles nu precis var jag ute och kollade till min bil. Och vet ni vad – det satt ingen p-bot pÃ¥ rutan! Hur gick det här till? Hur kunde p-lisorna missa min bil? Det är nästan sÃ¥ att jag tror att nÃ¥gon har snott boten!

Jag gick till Yogayama efter att ha varit på Sportlife igår. Jag kunde inte missa en yinpractice i uppvärmt rum! Nu var inte rummet så värst uppvärmt för det var inte den ordinarie yoginin som hade klassen och vikarien gillade nog inte så mycket värme men det var en riktigt bra practice ändå.

Det känns som att jag behöver yinträning som ett komplement till all ”muskelträning” jag gör – oavsett om det är löpning eller annan yoga. Yin fokuserar inte alls pÃ¥ musklerna utan pÃ¥ bindväv och ligament och det är därför man hÃ¥ller positionerna sÃ¥ länge. En av positionerna gör dig till och med odödlig! Om du hÃ¥ller den i 10 minuter och gör den varje dag under ett Ã¥r. Gör man den en gÃ¥ng i veckan fÃ¥r man aldrig rynkor. Eller hur det nu var…

Gårdagskvällens bästa position var just den jag nämnde ovan. Den värsta var happy baby pose. Att hålla den i 5 minuter är en mardröm. Det känns som om mina höfter trycks ihop och långsamt mals till sand. Yin handlar också om att bemästra obehagligheter (läs: smärta) och jag tror att det är min (relativt korta) utövning av yin som lärt mig att det som gör ont gör mindre ont när man andas. Även det som är jobbigt.

Jag vet att jag lÃ¥ter helt yinfrälst och ja det är jag nog! Man fÃ¥r veta en massa bra, lärorika och kloka saker under en yinyogapractice. Det är bara sÃ¥ synd att jag glömmer dem pÃ¥ en gÃ¥ng. Man kanske skulle liveblogga ändÃ¥…