Träningsglädje

Har ni sett den där Trolltyg i tomteskogen? Det har inte jag. Det känns som om jag gått miste om något viktigt i min uppväxt. Alla pratar om det!

Ikväll var jag ute och sprang bland trolltyg i tomteskogen. Innan hade jag klippt sönder en massa skumtomtar och smält dem i en kastrull. Jag tänkte göra skumtomtefudge! Medan smeten stelnade igen stack jag ut på löprundan. Jag sprang min vanliga runda, fast åt andra hållet – och upptäckte att den nästan bara gick nedför. Snacka om att jag har jobbat i onödan alla andra gånger, eller hur man nu ska se det.

Nu har jag satt igång en till smet med fudge. Först efter det att jag blandat alla ingredienser läste jag att det skulle koka i 40 minter. 40 minuter! Det blir en sen kväll även idag. Uppesittarkväll. Mys!

Det som upprör mig är när folk agerar tvärt emot allt som jag står för. Det behöver inte betyda att jag blir förbannad – jag upprörs nog på andra sätt. Genom ointresse till exempel.

Jag är totalt ointresserad av människor som bara pratar om sig själva. Som bara framhäver hur bra deras egna idéer, tankar och prestationer är och dissar alla andras. Jag har funderat mycket på det där med jantelagen genom att studera hur framgångsrika personer i min närhet behandlas och hur de agerar och det är skillnad på att berätta om sina framgångar. Man kan uttrycka sig genom att ”vara bäst” och att vara ”bättre än 2:an och 3:an”. De personer jag respekterar allra mest är de som kombinerar framgångar med ödmjukhet. De andra, de som ”är bättre än alla andra”  eller uttrycker sin egen storhet på bekostnad av andra orkar jag inte med.

Snygg? Javisst! Men inte snyggare än alla andra…

Är du snabb? Roligt! Snabbare än alla andra? Jaha.

Tack för att ni delar med er i inlägget nedan, det är urmysigt att läsa! Själv älskar jag uppesittarkvällskänslan och vill ha det så varenda kväll. Igår kväll blev det sent i sängs och därför blev det ingen morgonträning imorse. Bom på den. På lunchen blev det inte heller någon träning, jag var en vända på stan istället. Bom på den med. Och nu på eftermiddagen försvann timmarna väldigt snabbt. Jag har tänt massor av ljus och städar lite bland allt sådant som alltid ligger framme… nu när allt är så mysigt är det extra svårt att klä på sig alla underställ och komma ut på den där kvällsjoggen. Grabben är ute och levererar den allra sista svävande lyktan som finns kvar i vårt lager och kanske kommer han hem med spännande påsar sedan. Man kan ju liksom inte lämna lägenheten då…

Å andra sidan är värmen aldrig så härlig som efter en kvällsjogg. Middagen smakar aldrig så gott och känslan är aldrig så välbefinnande…