Accept the challenges so that you may feel the exhilaration of victory.
/George S Patton
Hammarbybacken en tyst och solig morgon i maj
Om dagar som kommer och dagar som går
20 juni, 2010
Det är mitten av juni och mina 10 veckor till toppform har ebbat ut. Toppformen ligger fortfarande framför mig. Därmed inte sagt att jag inte är i form. Därmed inte sagt att jag är missnöjd. Men det kunde ha varit lite bättre.
En del saker vet man med sig om sig själv. Andra saker lär man sig på vägen. Och så finns det insikter man aldrig kommer förstå eller ta till sig.
Det har blivit tydligt för mig hur jag tröttnar på långa projekt. Liksom resten av mig så vill jag ha ombyte och variation och ett målsättning långt fram försvinner in i den framtid det befinner sig i. Det finns så mycket annat kul på vägen som pockar på min uppmärksamhet.
Med tanke på den insikten är jag galet nöjd med mitt 30-milsprojekt som levde under april. En månad är lång tid i min värld. Med tanke på den insikten är det inte förvånande att jag kroknade på mitt 10 veckor till toppformsprojekt. Det var inte målsättningen som var dålig – det var sättet det genomfördes på. Jag skulle delat upp det i mindre projekt, i mindre utmaningar och framförallt fler.
De dagar som gått har gått men de dagar som kommer är förmodligen fler. Jag går mot nya mål. Varje dag är en ny början till att bli den jag vill vara och det jag vill göra.
Söndagskoma
20 juni, 2010
När vi vaknade hade vi en fantastisk plan om backintervaller, lunch hos Grabbens föräldrar och så 15 km löpning hem.
Men det blir ju som bekant inte alltid som man tänkt sig.
Det började med att det vackra solskensvädret plötsligt förvandlades till spöregn. Eftersom vi tänkte snåla på träningskläderna så var regnväta inget alternativ. Så vi skippade backintervallerna.
Lunchen fortskred enligt plan. God husmanskost som alltid. Och jag förvånades återigen över hur sött potatis faktiskt är. Potatisen fick jag senare sota för genom att få gravidmage. Note to self: ät potatis bara i undantagsfall.
Och sedan då? Ja, vi blev komaniserade. Så vi lade oss på soffan och sov i nästan 2 timmar. När vi vaknade sken solen i några minuter till – och sedan började det regna rätt ordentligt trots blå himmel med enstaka moln. Märkligt väder!
Vi sprang inte hem heller.
