Idag har jag äntligen testat på snöskor. Jag har velat prova det i flera år men aldrig riktigt fått tummen ur. Tänk, det var ju inte så svårt att ta mig ner till Camp Åre och hyra ett par.

Jag hyrde ett par till mamma också. Sedan åkte vi upp till Ullådalen med hundarna Alfons och Trixa och begav oss ut i obanad terräng. För det är det som är det fina med snöskor: man kan gå överallt! Det var otroligt härligt och mycket roligare än att gå en snabb promenad längs en tråkig bilväg. Istället fick vi njuta av orörda vidder och vackra vyer.

Det ger en galen frihetskänsla att ta steget ut från den trampade stigen. Det är lite av den känslan jag vill komma åt med ett par X-talons. Och det var mycket av den känslan vi fick när vi var ett gäng som sprang runt Åreskutan en sen helg i september. Det är sådana minnen man lever länge på, och sådan frihet som är svår att skapa på konstgjord väg. Det är så långt ifrån lycka i en liten ask man kan komma.