Idag är en knepig dag. Jag fick nämligen inte pÃ¥ mig byxorna imorse. De var förvisso nytvättade, men jag brukar fÃ¥ pÃ¥ mig dem ändÃ¥. Och när jag provade ett par andra byxor sÃ¥ gick inte det heller. Dessutom sÃ¥g jag ett par bilringar i spegeln. Vad har hänt? IgÃ¥r morse var allting tipptopp. Svaret är en kraftig dos kolhydrater och det visar pÃ¥ hur känslig man kan vara. SmörgÃ¥sar till frukost, makaroner till lunch och annat vitt och snabbt till middag. Very bad idea för idag är jag nÃ¥gra storlekar större. Det känns – och det syns. Men till imorgon är det nog borta. För det är ju nu – idag – det börjar. Mitt tre veckors race mot tighta toppformen (eller vad man nu ska kalla det). Tre veckor där varje dag ska vara perfekt när det gäller träning och mat.
Den obekväma känslan av att vara lite för stor följde med mig till gymmet och PT-träningen. Dessutom var jag allmänt stressad och till en början ofokuserad. Benen var orakade och naglarna var bara målade på ena handen. Håret var flottigt och jag har råkat tvätta mina fina röda tights med en svart tvätt så färgen har blivit dov i nyansen och här och var finns svarta streck (hur får man bort det?). Den vita t-shirten upptill gillar jag inte alls och dessutom är den för kort. Agh!
Men jag glömde snart bort det där. Körde superset på marklyft + bred rodd, tåhävningar i smithen och latsdrag med smalt grepp, rygglyft i bellyback + tricepspushdowns, höftlyft på boll + dips mot bänk och till sist avslutande sidoplankor. På pappret såg det ut som ett snabbt avklarat pass men det tog en hel timma och nu är jag alldeles dränerad i kroppen. Bra. Hoppas det tar alla lagrade kolhydrater med sig!
