Jag var i Göteborg en vända i eftermiddags för att kolla på en ledig kontorsplats. Som alltid när jag är i Götetborg kollade jag med River om han skulle på något kul pass och det skulle han. Han skulle instruera en RPM-klass som han ofta hyllar till skyarna sin blogg. Ok tänkte jag, it’s worth trying!

Det är inte första gången jag cyklar RPM, inte heller sista. Men jag kommer nog aldrig bli RPM-frälst. Precis som jag aldrig kommer bli glad i rutiner. Typ att alltid köra en viss träning på tisdagskvällar och en annan på torsdagsmorgnar. Kul för er som kan – se till att utnyttja det! Men själv måste jag variera mig vad gäller pass, instruktör, tid och dag. ”Variation is the spice of life” kunde lika gärna vara mitt mellannamn.

River är så RPM-frälst att han lyssnat på den senaste releasen två dagar i sträck. Och jag tror inte att han överdriver när han påstår det. Under passet var det tydligt att varenda move satt där den skulle. Passet innehöll intervaller av alla de slag och former och visst var det kul men… tja, vissa SATS-klasser har något som vissa Sportlife-klasser inte har helt enkelt och det är svårt att sätta fingret på vad. Gemenskap, kanske?

PS. Jag tycker River är en jättebra instruktör – allra bäst gillar jag när han sätter ihop sina egna klasser… DS.