Folk börjar så smått klaga på värmen. Jag storälskar den. Folk säger att det inte går att träna. Jag vill ut och svettas, gärna när solen står som högst på himlen. Finns det något bättre än att toksvettas? Känna brännhet asfalt under fötterna. När varmluften står alldeles still på skogsstigarna. När vinden är ljummen som degspad.  Det låter som en våt dröm när det kombineras med ett par träningsskor. Iklädd vanliga kläder är jag inget särskilt fan av stekheta dagar. Jag svettas alldeles för fort. Jag är ju så vältränad…

Trots att jag precis bedyrat min kärlek för träning mitt på dagen under stekande sol så var det till gymmet jag begav mig idag. Idag var ingen dag då det skulle springas. Nej, det är imorgon det är dags för drömpasset. Den där träningen som jag suktade efter så mycket under mina lata dagar i Miami.

Idag var det vanlig gymdag. Bristen på solsken inomhus gjorde mina brända axlar gott. Men värmen var i allra högsta grad påtalig. Inne på gymmet råde rena rama bikramluften. Varmt och kvavt. Härligt!

Jag körde 30 minuter intervaller på crosstrainern och 10 minuter intervaller på roddmaskinen. Jag lät låtarna i Ipoden bestämma både tempo och längd på intervallerna. Remixen på ”No Air” var jobbigast med sina 7 minuter…

Sedan körde jag ett kort och koncist rygg- och bröstpass i styrketräningshörnan. Här ska omformas och finjusteras. Här ska slipas och fixas. Här ska byggas muskler!