Grabben ringde mig i eftermiddags, han undrade om vi hade aluminiumfolie hemma. Det hade vi inte. SÃ¥ när vi gick till Hemköp för att köpa allt annat vi inte heller hade sÃ¥ Ã¥kte en rulle aluminiumfolie med. Han ska rulla aluminiumfolie om benen inatt när han sover. Min Grabb brukar inte ta till huskurer, även om det var Calle frÃ¥n hans släkt som fixade Anjas knä med vitkÃ¥l innan hon tog en massa medaljer under alpina VM i Åre. Var idéen med foliet kommer frÃ¥n vet jag inte…

Han har pajjat vaden. Det hände under det där lÃ¥ngpasset när jag körde runt med bilen och agerade vätskestation med nÃ¥gra kilometers mellanrum. Det var bra ett tag. Tills han sprang intervaller i tisdags. Sedan dess har han varit pÃ¥ massage nÃ¥gra gÃ¥nger och smörjt med världens bästa thaisalva nÃ¥gra fler gÃ¥nger. Vi fÃ¥r väl se hur det gÃ¥r imorgon. Men som Grabben sa till mig pÃ¥ väg hem frÃ¥n Hemköp (med folie i pÃ¥sen) – vaden mÃ¥r bra av rörelse sÃ¥ om det smäller kan jag lika gärna fortsätta springa.

Själv har jag inga som helst problem med mina vader och just nu ingen annan kroppsdel heller. Därför var jag ute och sprang i eftermiddags. Jag undrade till en början varför det kändes lite segt, men sedan kom jag pÃ¥ det. Jag körde ju ett benpass med PT-Fredrik i förmiddags. Efter ett tag började det rulla pÃ¥ lite bättre och emellanÃ¥t gick det riktigt snabbt. När jag kom hem firade jag in helgen med ett glas rosé pÃ¥ balkongen. Det var rosépremiär för i Ã¥r! Men jag fick fira in helgen själv, Grabben var för upptagen med sin thaisalva…

Rosé + sol + balkong + fredagshäng = trevlig klysha!