Jag har kommit fram till ett åtgärdspaket. Jag har hunnit ta mig en funderare och ett snack med motivationen under den 4.5 timmar långa bilfärden mellan Halmstad och Stockholm – och jag har ätit makaroner och köttfärssås. Och jag har ätit mig illamående på choklad (det tar inte särskilt många rutor).

Nu är jag klar med de kolhydrater jag längtat efter den senaste månaden. Nu behöver jag inte äta mer sådant under den kommande månaden. Eller två månaderna. Skönt!

Nästa Biggest Loserinvägning är nästa torsdag. Coola K är på träningsläger och fick inte med sig vågen på flyget. Därför har vi 10 dagar till nästa invägning. Mitt åtgärdspaket under dessa 10 dagar heter morgonträning. Varje morgon! Ja – varje morgon. Jag ska vinna nästa invägning. Eller… jag ska i alla fall gå med minus igen. För går jag med minus ska jag vara nöjd (även om jag inte vinner). Det är ett motto som det är viktigt att hålla fast vid.

För varje chokladruta jag åt idag återkom en bit av den motivation jag saknat de senaste dagarna. Jag tror att förbud är kontraproduktiva. Man måste få äta det man gillar. Och det man tror att man gillar. Gör man det inte är det risk för att det sätter myror i huvudet. Då är det bättre att prova att äta och upptäcka att det inte är så himla kul med Marabou mjölkchoklad ändå. Det fastnar i tänderna och man blir sjukt törstig. Det viktigaste med dagens mjölkchoklad var upptäckten att jag gillar smaken av framgång på vågen mycket bättre. Något som jag ska frossa i nu. Med start imorgon. Jag är sjukt taggad.

Nöjd med åtgärdspaketet!