Träningsglädje

Vi har inte rört på oss speciellt mycket idag. Förrän jag fick en spark i baken klockan 19.

A swedish kick!

Gick upp klockan 11. Låg och filosoferade i spa:et till klockan 13. Käkade brunch till klockan 15. Gick och provade några hjälmar till klockan 16. Åkte hem. Gjorde ingenting. Pulsen har knappt fått chans att vakna.

Framåt kvällskvisten fick jag mig en spark i baken och övertalade Grabben att åka lite spark. Sagt och gjort. Vi drog på oss kläder så att vi inte skulle frysa i de -15 grader som var ute. Det lyckades inte riktigt. Tårna sved först i kölden innan det blev sådär ljuvligt varmt i skorna som det blir när man fryser alldeles för mycket.

Det är otroligt vackert med all den snön som kommit. Det bästa med att åka till Åre under jul och nyår är inte den fantastiska skidåkningen. För den är långt från fantastisk just nu (enligt mig är mars den bästa månaden). Nej det bästa med Åre i december och januari är all snön som ligger så fint på träden – och så ljuset. Ljuset är magiskt just nu.

>

Idag har jag försökt köpa en hjälm. Det var omöjligt.

Hjälp – hjälm!

Jag vet Sofy, jag borde ha hjälm när jag åker. Inte för att jag själv åker snabbt eller ens på gränsen till vårdslöst. Men det finns andra som gör det, som Pumapappan säger.

Grejen med hjälm är att det är ganska svårt att köpa. Som att köpa pjäxor, ungefär. Det är inget man bara går in och köper själv. I alla fall inte jag. Jag har inte lust att köpa grisen i säcken. Jag vill ha tips och råd och hjälp – från någon som kan! Eftersom jag dessutom vill göra det grundligt vill jag passa på att köpa ett par goggles som faktiskt passar till hjälmen, så att det till exempel inte blir någon ful glipa mellan hjälmen och glasögonen. Med ens blev det dubbelt svårt.

Idag var jag inne i flera olika butiker. Provade Stadium först, men såg inga hjälmar jag tyckte var snygga. Jag har nämligen siktet inställt på något annat än en vanligt vit eller svart hjälm. Jag vill ju för bövelen ha en snygg hjälm. Testade Åre Skidsport. Snygga hjälmar men grymt mycket folk och jag har inget tålamod för att trängas. Gick till Hanson och testade hjälmar i säkert en kvart. Bad personalen om hjälp med slakare personal har jag nog inte upplevt. Jag frågade hur hjälmen skulle sitta och fick som svar ”öh, den ska sitta bra”. Eftersom jag inte blev så mycket klokare gick jag därifrån.

Jag hittade en ny outdoorsbutik och testade den. Här fanns det supersnygga Smithhjälmar och jag provade dem i en evighet. Personalen gömde sig bakom kassan och alla goggles var inlåsta. Jag fortsatte prova, tog av och tog på, av och på, av och på, vilket innebär en tydlig köpsignal – om bara personalen hade varit lite vaken.

Istället för att köpa hjälm i den sovande butiken gick vi till Intersport istället och kollade på coola och retro hjälmar från Carrera. Äntligen blev jag uppsökt av en expedit som undrade om jag ville ha hjälp. Äntligen! Han gav mig några hjälmar att prova och lite goggles till, men då var köplusten borta. Att köpa hjälm är ett projekt som inte ska underskattas!

>

Supermätt. Supertrött. Sådär nöjd.

Vad jag tycker

Sådär. Nu har vi testat mycket av det som finns att testa på Copperhill Mountain Lodge i Åre.

Vi har käkat på deras lunchrestaurang Coppermine, som också är deras after ski-lounge. Supersnygg bar men de hade slut på en det ena en det andra. Pizzor till exempel. Pizzor är tyvärr vad halva menyn består av. Om man har tur får man sitta i snygga badtunneformade avdelningar och äta. Har man otur får man stå i baren ganska länge för att beställa. Jag åt en ciabatta med parmesanost eftersom mozarellan var slut. Jag kan egentligen inte definitionen på en ciabatta men att det är en gratinerad macka på bondbröd har jag svårt att tänka mig. Spelar mindre roll – den var god. Och de har grymt snygga glas!

Vi åt också en trerätters middag på deras finare restaurang igår kväll. Vi blev sådär imponerade. Varför krångla till det för mycket? Vinet var supergott och det är coola lampor i taket. Tyvärr hade vår bokning tappats bort och på vägen till bordet tog vi omvägen kring köket för att hovmästaren skulle diskutera något med någon annan i kökspersonalen. Vi stod där bland serveringspersonalen som två fån. När vi skulle beställa kom vår servitris och sa ”vänta lite, jag måste låna er vinlista först. Vi har inte så många”. Very classy. Vi åt brunch på samma restaurang imorse och den var underbar. Löjrom, scones med choklad i, egg benedicte. Ja helt enkelt sådant som är perfekt för mig som vill gå ner i vikt. Okej kanske inte, men å andra sidan behöver jag nog inte äta mer idag!

Jag ska sluta tjata om Copperhill alldeles strax. Det är ett schysst ställe på topparnas topp. För att komma dit med bil får man ta sig igenom nästan 10 serpentinsvängar. Utsikten är fantastisk, hemsidan supersnygg, glasen är otroligt vackra, sängarna sköna, detaljerna vackra och elden sprakar i deras öppna spisar. Allt det fysiska är riktigt bra. Men det faller ändå: personalen vet inte om att de jobbar på ett femstjärningt lyxhotell! Det går för långsamt, det är för mycket svart nagellack (sorry, men det passar inte varumärket), det är för släpigt, för segt och det är framförallt för lite personal! En gedigen serviceutbildning skulle göra att Copperhill Mountain Lodge faktiskt är det lyxhotell det är tänkt att vara.

Sådär. Det var sista piskrappet från mig i detta ämne. Ikväll sover vi hemma i stugan. Maten får jag laga själv. Här kommer några sista bilder från Copperhill:

>