Mån 19 jan: Kort långpass

När träningskläderna kommer på blir vädret mycket bättre.

80 minuter

Det har kommit ner snöblask från himlen hela kvällen. Det var kallt och ruggigt och jobbigt när jag gick från bilen till huset. Det blöta förstörde håret och sminket och blötte ner kläder och skor. Men när jag en timme senare kom ut i samma väder, fast i andra kläder, störde det inte alls. När träningskläderna kom på blev vädret genast mycket bättre. Jag märkte inte av det blöta eller det kalla. Tvärt om hjälpte det blaskiga till. Det stängde in mig i min löparbubbla. Förmodligen stängde det in alla andra också. I sina hus. Så att jag hade alla gator och trottoarer för mig själv. Mig själv och mitt trofasta sällskap: hunden Trixa.

Trixa och jag brukar inte vara kompatibla när vi springer. Vi vill oftast springa olika fort. Jag blir arg och hon blir sur och trumpen och det brukar inte bli bra alls. Men ikväll var hon världens bästa löparhund. Hon sprang bredvid mig hela tiden: under alla 80 minutrar!

Jag och bästa löparkompisen – Trixa!

Mitt fokus för ikväll var att springa lÃ¥ngsamt. Jag hade ingen riktigt mÃ¥lsättning vad gäller fart eller puls men mÃ¥let var att vara ute i 80 minuter. Facit blev nästan pÃ¥ pricken 80 minuter och en snittpuls som lÃ¥g nästan 20 slag i minuten under vad det brukar ligga – nästan 77%. Det kändes hur bra som helst i bÃ¥de ben och kropp och nÃ¥gonstans efter 40 minuter kändes det som om jag kunde hÃ¥lla pÃ¥ sÃ¥här hur länge som helst. Inte sÃ¥ konstigt, dÃ¥ var det en blygsam men lÃ¥ng utförslöpa – tempot var behagligt och pulsen lÃ¥g pÃ¥ 71%. Mörkret lÃ¥g som ett tyst täcke över gatan, det snöade blöta flingor pÃ¥ näsan och jag kände mig starkast i världen.

Puma – starkast i världen!

>

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!