Håller man bara ögon och öron öppna får man reda på en del.
Skvaller
Jag och Grabben fikade i backen häromdagen. Vi fikade pÃ¥ varm choklad och kollade herrarnas störtlopp i Bormio under tiden. Bredvid oss satte ett gäng tränare frÃ¥n à re slalomklubb. De kommenterade att Hans Olsson sÃ¥g rädd ut när han Ã¥kte (det var han ocksÃ¥) och nÃ¥gon sa att han pratat med Hans kvällen innan och att han mycket riktigt var livrädd. Det hade regnat i flera dagar i Bormio och det var blankis i pisten. Men det var bara att ge sig ut och Ã¥ka ändÃ¥. Han slutade nästan 5 sekunder efter vinnaren – och som 39:a i startfältet…
Färgglatt ska det va! Här är några skyltdockor från à re Skidsport.
Tror jag såg Henrik Windstedt på gymmet igår. Snubben var i alla fall jäkligt lik den person som typ är världens bästa friåkare. Och idag var där en tjej som var väldigt lik Jessica Lindell-Vikarby. Dessutom pratade de likadant. Men vad Jessica skulle göra där vet jag inte.
RÃ¥kade lyssna pÃ¥ en konversation pÃ¥ gymmet igÃ¥r. TvÃ¥ gubbar pratade med varandra – om nÃ¥gon (vet inte vem). Denne nÃ¥gon hade sprungit upp till Hummeln pÃ¥ morgonen, Ã¥kt längd 5 mil i Björnen pÃ¥ dagen för att sedan Ã¥ka ytterligare 2 mil i Duved pÃ¥ kvällen. ”Galet”, var gubbarnas omdöme. Jag kan faktiskt hÃ¥lla med. Lite.
>