Lunchträning var som en resa tillbaka i tiden.

Friskisgympa

Jag trodde inte att tiden stod stilla i Friskis & Svettis värld. På deras egna anläggningar gör den förmodligen inte det. Men i vår träningssal på lunchen hade inte en övning förändrats sedan jag var flitig medel- och intensivgympare på 90-talet. Då var jag yngst i salen. Det var jag idag också. Med råge. Dessutom var jag och min kollega de enda med funktionskläder. Någon gympade barfota och en annan gympade i ärtgröna converseskor. Bomullstishorna dominerade!

Det spelade ingen roll att jag inte Friskisgympat på över 10 år. Jag hängde med ändå. Inte så konstigt. Inte en övning var ny. Vi sprang fortfarande runt, runt i salen och gjorde hopp med benen framför varandra. Jobbighetsfaktorn låg på 3 på en skala mellan 1 till 10 men det betyder inte att Friskisgympan inte är bra. Men effektiviteten hänger mycket på sällskapet, och ledaren. Som alltid alltså. Some things never change.

Jag kan konstaterade att mina ben fortfarande inte är helt kurerade sedan den grymma PT-cirkeln i Halmstad för över en vecka sedan. Det är i utfallen som PT-cirkeln gör sig påmind. Mina muskler fick slita hårt. Rätt åt dem! :-)>