Jag har tänkt på en sak.

Allting är relativt

Ibland när jag springer intervaller, eller något gör något annat jobbigt, undrar jag om jag verkligen är trött. Är det såhär trött jag kan bli? Kan jag bli tröttare? Hur känns det att ta ut sig till 100% – egentligen? Jag har ju aldrig gjort det. Jag har varit trött. Nära max-trött. Men aldrig maxtrött. Så jag vet ju egentligen inte hur det är eller hur det känns. Visst är jag trött efter mina intervaller, men hur trött är jag på skalan – egentligen?

Likaså undrar jag över stress. Jag känner mig stressad just nu. Nästan extremstressad. Jag har få gånger varit så stressad som jag är nu. Jobbet kräver oändligt mycket av mig, och jag råkar till på köpet vara involverad på lite olika ställen, på lite olika företag, där alla projekten hopar sig med deadlines inom samma tidsrymd. Men hur stressad är jag egentligen, sett till hur stressad jag kan bli innan det går överstyr? Hur nära kanten är jag? Jag har ju aldrig varit så stressad. Jag har varit stressad. Men aldrig gått in i den där omtalade väggen. Så jag vet ju egentligen inte hur det känns. Hur stressad är jag på skalan – egentligen?

Hur vet man?>