Provade på något nytt idag. Tuff och bra spinning men utan träningsglädje. Jag gillade det inte.

Not good enough

Det var fullt på spinningen på Hötorget idag. Men jag hade säkrat en plats. Dock blev det en plats på kanten trots att jag inte kom sent. Jag gillar inte kanter. Man är utanför gemenskapen. Jag vill vara lagom mycket i mitten.

På ledarpodiet satt bästa instruktören Pia och en annan väldigt vältränad och väldigt duktig cyklist. De skulle teama klassen. Kul med något som är annorlunda. Mindre roligt är att det var sämre än vanligt.

Man kan inte sätta världens bästa cyklist på en instruktörssadel och tro att det blir världens bästa spinningklass. Att vara en bra instruktör handlar om så mycket mer än att vara bra på det man ska instruera. Man ska vara bra på att instruera också – och det är en hel vetenskap i sig.

Den otroligt vältränade och duktiga cyklisten hade inte en ledarstil som passade mig. Det var en bra klass med ett tufft upplägg – som jag gillade. Men träningsglädjen nådde inte ända fram. Då kan det vara hur tufft som helst. Det är bara det att det inte är kul och då känns träningen rätt så meningslös.

>