Träningsglädje

Är du lurad?>

Styrketräning på lunchen. Terränglöpning i störtregn. Och så en powerwalk till jobbet imorse.

Måndagsträning

Jag gick till jobbet imorse. I snabb takt. Svettdropparna vilade på överläppen medan jag knatade uppför Västerbron så fort jag kunde. De sista 100 metrarna innan jobbet hade jag ”nedgång”. Då gick jag lite långsammare. Det kändes nästan som ett träningspass. Men powerwalking hamnar ändå i kategorin motion.

Expressträning på lunchen. Styrketräning för ryggen. Skönt att bara koncentrera mig på en muskelgrupp. Det blir mer ordentligt då. Jag känner mig mer trött i muskeln. Jag körde tre set vardera (á 12 reps) av:

• Sittande rodd i cc

• Lastdrag i cc

• Stående rodd med stång

• Övning där man ligger på mage på golvet och för en vikt runt framför sig och bakom sig över ryggen. Typ.

På kvällen hade jag tänkt springa runt Långholmen och sedan springa intervaller uppför trapporna bakom Lundagatan. Men så ringde Sofy och helt plötsligt var planen att springa milspåret på Lidingö.

När vi satt i bilen på väg ut mot Grönsta gärde började det regna och väl framme öste det ner. Det var ju bara vatten konstaterade vi och började springa ändå. Efter någon kilometer valde vi att göra trekilometersspåret eftersom Sofys knä krånglade. Inte det första knät, för det är helt. Nu är det andra det knät som spökar. Tur att hon bara har två!

Efter tre kilometer var vi dygnsura men inte färdigtränade. Sofy föreslog långa intervaller på ”målrakan” och vi gjorde några stycken innan jag tyckte vi skulle springa backintervaller. Uppför den långa backen i starten på milspåret alltså. Efter två stycken var jag ganska slut i benen. Sofy var pigg och tyckte vi skulle köra fem. Jag kompromissade och körde fyra och en halv. Ändå var benen helt döda de två sista spurterna och jag kom knappt uppåt. Jag måste benträna i höst (jag tror jag skrev det förra året också…)! Till sist sprang vi två korta intervaller. Typ 100 meter. Sedan åkte vi hem i blötan.

Regnet störde inte särskilt mycket, förutom mascaran som var i upplösningstillstånd. Men vinden var lite kall på slutet… tack Sofy för att jag fick åka bil ända hem till ytterdörren.>

Det är måndag och allt är på riktigt.

Verkligheten

06.30 ringde telefonen. Ja väckarklockan alltså. Jag snoozade i 10 minuter. Förtjänade det. Sedan var det upp och hoppa och sätta på morgonradion så att jag skulle vakna på riktigt. In och rota i garderoben för att hitta träningskläder och jobbkläder eftersom jag inte är en sådan som är speciellt bra på att förbereda. Klockan 07.00 ställde jag mig vid spisen och stekte på lite lövbiff och gjorde en tomatsallad med fetaost. Inte till frukost, men väl till lunch. När lunchlådan var klar åt jag min före detta vanliga frukost på hallon och keso och två kokta ägg. Och så slog klockan 07.40 och jag satte hörlurarna i öronen och begav mig iväg till jobbet: powerwalkandes över Västerbron.

Nu sitter jag här och har en halv miljon mycket brådskande saker att göra men jag minns knappt vad det var eftersom semestern slog till med dunder och brak. Några mail i inboxen uppdaterar mig om verkligheten. På lunchen tänker jag ändå gå och träna. Det ska bli ryggstyrketräning idag. Och i eftermiddag är det jag som powerwalkar hem igen. Via Systemet: jag ska köpa rosévin och njuta av sommarkvällarna som varar hela augusti och nästan hela september ut. Och ikväll blir det löpning. Mitt inne i city som omväxling till vad som varit under semestern. Förmodligen med backrusher och trapplöpning. Svettigt! Och roligt!

Hur ser er måndag ut?>