Shopping är så mycket jobbigare än några timmars cykling!

Da’n i stan

Idag har jag och Coola Karin shoppat. Eller ja, shoppat och shoppat… vi har gått runt i femtielva tusen affärer på jakt efter en beige topp som inte var i bomull och till slut så shoppade vi lite. Vi är inga vana shoppare (nej Grabben, det är jag faktiskt inte – du skulle se alla andra!) men när man är på jakt på något specifikt är det fan omöjligt.

Jag befann mig fortfarande hos mina föräldrar imorse och kom på den briljanta idén att cykla in till stan. Det är bara runt 2 mil vilket är ett lagom avstånd. Med 2 mil är tycker man fortfarande att cyklingen var en bra idé även på hemvägen.

Fast det tar ju sin lilla tid förstås. Jag valde en väg som först går över stock och sten på en skogsstig för att sedan plana ut till grusväg mellan hästhagar och sedan bli till asfalt och landa mitt i Kungsträdgården.

Min snyggt parkerade gamla rostiga mountainbike.

Såhär i efterhand har jag ont i handflatorna. Jag skulle haft cykelhandskarna med mig! Jag tänkte faktiskt tanken men glömde bort dem mitt i frukoststressen när jag hade bråttom iväg. Och så har jag huvudvärk också. Men den kommer inte från cyklingen, den kommer från ett fullsmockat Stockholm i värmebölja. Och så har jag väldigt trötta fötter. Det är konstigt hur det kan vara jobbigt att springa in och ut i så många affärer? Sådär ont får jag inte ens efter ett marathon. Ändå gick jag runt med mina joggingdojjor hela dagen. Respect till alla fashionistas som traskar runt i butiker hela dagarna med klackar och annat obekvämt på fötterna!>