Idag har jag haft Stockholm City Triathlon på besök på träningsläger. I alla fall en deltagare.

Simning, rodd, bad och löpning

Liksom jag bor Coola Karin i en liten etta mitt i stan. Den har värsta bra läget – men inte om man är triathlet och vill simma i sjön. Då kan man åka till Saltsjöbaden istället. Sagt och gjort, Karin satte sig på anrika Saltsjöbanan (ett trött gammalt tåg) med våtdräkt och löparskor, redo för att ta sig an några utmaningar.

Första utmaningen bestod av simning – i havet. Fast det känns mer som en sjö. Jag rodde ledarbåten som visade vägen och Karin crawlade efter. Det gick bra i nästan 70 minuter. Sedan fick Karin för sig att det kunde ligga döda kroppar på botten. Det är just sådana föreställningar som gör att jag inte gillar att bada i sjöar. Man vet aldrig vad som finns på botten!

Karin, jag och Trixa – trion som sedan gav sig iväg på joggingtur.

Karin plaskar på riktigt bra.
Jag ror och har det rätt så bra i solen!

Efter simmandet (och rodden) solade vi på bryggan och brände oss på ryggen. Smart! Sen sov vi lite innan det var dags för nästa utmaning: löpning. Eller, jogging får man nog kalla det för. Tanken var att vi skulle väcka benen efter strapatsen i helgen så vi tog det lugnt till både fart och distans. Benen kändes bra, kanske var höften fortfarande lite trött men inte så farligt. Däremot har jag ont på en punkt under foten vilket irriterar.

Imorgon funderar jag på att cykla in till stan. Jag hoppas min gamla cykel från högstadiet fungerar. Jag undrar om man kan parkera den någonstans nära Plattan (Sergels torg alltså)?>