Det är bra med terrängslingor på några kilometer. Då kan man springa hur långt – eller kort – man vill.

9 km på Galgberget

Terrängslingorna på Galgberget i Halmstad hör till mina favoritslingor. Ändå har jag bara sprungit 3-kilometraren. Den är som Lidingömilen i miniformat. Backarna finns där, men är inte lika långa.

Det blev 3 varv på 3-kilometraren i solsken och nästan klarblå himmel. Så såg det inte ut några timmar innan då himlen var konstant grådyster och jag trodde vi skulle få vänta ända till imorgon innan det skulle spricka upp. När vi kom till Galgberget hade solen torkat upp den värsta blötan och vi hade nöjet att springa omgärdad av söt doft av sommar och hallon.

Första varvet sprang jag och Grabben ihop. Sedan skildes vi åt för att springa i vår egen takt. Jag hade först tänkt att fartleka mig runt men valde sedan att försöka driva på så att jag hela tiden befann mig strax utanför min comfort zone. Eftersom jag sprang i terräng betydde det inte att jag skulle springa i jämn fart utan att jag istället hela tiden skulle ligga runt 8 på en jobbighetsskala mellan 1 och 10 (förutom i backarna då jag låg högre).

Imorgon är det ett motionslopp i Laholm. Om det passar i tid och planering kanske jag skulle ge mig på det…>