Började dagen med att vakna och dra på mig pjäxorna och så ut i backen. Kylen ekade tom imorse så vi körde en tidig lunch i backen. Det positiva var att jag valde lax. Det negativa var att det serverades tillsammans med dillstuvad potatis.

Det är någon plusgrad vilket gör att snön blir tungåkt för den typ av pistskida jag har. Bra för benmusklerna förvisso, men jobbigt i längden. Jag ska nog ta och köpa på mig en bredare skida för offpist och sockersnö.

Trots att jag blir helt lyrisk när jag åker – eller pratar – skidor så har jag aldrig riktigt åkt längdskidor. Jag har länge pratat om att jag vill göra det men inte fått tummen ur. Tills idag.

Jag pusslade ihop mammas längdpjäxor med pappas skidor och så åkte vi till Björnens längdområde. Här skulle det minsann testas skidåkning på platten!

Det är svårt (vingligt och svårt med fästet när det går uppför). Men framförallt så är det jobbigt. I hela kroppen! Superträning med andra ord! Jag är inte alls förvånad varför längdåkning räknas som en av de ”bästa” motionsformerna.

Vi körde två varv i 3-km-slingan och jag har definitivt fått blodad tand!!