Träningsglädje

Tidigt (ok, kl 12 kanske inte är ”tidigt” i allas ögon) imorse släpade jag med pojkvännen tvärs över stan för ett svettigt boxpass. Tänk vad härligt det är att få slå lite på varandra!

Tule

Söndagar bjuder ofta på rätt skön och avslappnad träning. Och avslappnat, ja det var känslan på SATS Tule imorse.

Tule är ett rätt så schysst gym faktiskt. Bra mycket fräschare än t.ex. Odenplan. Det är inte sprillans nytt men känns ändå rent och städat. Ett tecken på det var de schyssta boxningshandskarna som fanns att tillgå. För det första var de rätt så nya och fräscha och för det andra, och kanske viktigaste av allt, så stank de inte av svett!

Box med grabben…

Jag tog med mig pojkvännen till boxklassen. Det kändes rätt så skönt att veta att man skulle få boxas mot en ”bra” partner – även om han aldrig tränat box förut så visste jag att jag kunde ”köra på” lite. Slås man ihop med en tjej så vågar man inte alltid ta i för fullt. Nu gjorde jag det – och det gjorde pojkvännen också…

Stinkande boxningshandskar eller inte, det skulle vara rätt så fräscht att ha sina egna handskar med sig så att man inte behöver prova ut handskar i rätt storlek i början av passen hela tiden. Jag lyckas aldrig få tag i handskar som faktiskt passar utan det blir ofta omaka par. I dag blev det small på vänsterhanden och medium på högerhanden. Har man sina egna så blir det ett bekymmer mindre…
Shot

I samband med att den otroligt sköna efter-tränings-känslan infunnit sig provade jag en ny återhämtningsshot. I en liten liten burk från Knorr (finns för en tia på 7-11) ryms saften av ett pressat äpple, två pressade morötter, två jordgubbar och ett körsbär. Nyttigt? Ja förmodligen (inget socker tillsatt vad jag vet). Gott? Nja, sådär.

Söndagslugn

Fn vad jäkla skönt det är att ha tränat på förmiddagen en söndag! Nu kan jag bara njuta och ta det lugn resten av dagen. Kanske till och med ta ett glas rödvin (det ska ju vara bra för hjärtat!) och planera den kommande veckans träningspass!

När resten av Stockholm gjorde sig redo för lördagsförfest tog jag och löpartränar´n bilen till Lindingövallen.

”Lilla Lidingömilen”

Klockan var bara knappt 19 men det var ändå beckmörkt. Jag hade hoppats på att hela milen skulle vara upplyst men det var bara på 1700-metersslingan det fanns belysning. Och knappt det. Tidvis sprang vi i beckmörker. Men det var kul ändå. Det gällde att ha ett högt steg så att man inte föll på envisa stenar och rötter (vilket nästan skedde…).

Det är helt otroligt vilken skillnad det är att springa på kvällen. Det går så mycket lättare! Att springa på dagen eller eftermiddagen brukar vara ganska sent men såhär på kvällen kändes det som att jag flög fram. Eller flög och flög. Jag ska inte ta i. Det gick inte så jädrans snabbt som det kan låta… totalt sprang vi tre varv, varav ett varv gick på 8.30 min. Det betyder en miltid på 50 minuter, vilket för mig nästan är att ”flyga fram” i och för sig.

Fn vad skön efter-träningen-känslan är! Helt underbar!! Varför kan man inte bara plocka fram den här känslan när motivationen tryter och allt-annat-man-ska-göra-stressen är för stor?

SATS Odenplan

I ärlighetens namn så känns SATS Odenplan som ett skitigt källargym. Det är dammigt på golvet, smutsigt på toaletterna, de mjuka mattorna som används på passen är grusiga och gymmet känns inte sådär modernt fräscht som t.ex. Zenith gör. Men av någon anledning finns här fler gruppass än på något annat SATS-gym i Stockholm så därför tillbringade jag 2.5 timmar på fredagseftermiddagen i detta källargym.

Box

Jag ville upprepa förra veckans hallelujaträning och köra ett boxpass igen. Återigen blev det ett gult pass. Det är förvånansvärt vad valet av träningspartner gör för svettigheten och jobbigheten av passet. Eftersom jag tränar ensam har jag ingen boxningspartner – vilket jag verkligen saknar. Jag boxades med en tjej som förvisso var trevlig men däremot en färsk nybörjare och jag kunde inte ta ut mig så som jag innerst inne hade velat… Men roligt – ja det var det ju såklart fortfarande!

(Vad som inte var lika roligt var hur ruskigt illa de där boxningshandskarna luktar! För att inte tala om hur händerna luktar efter att ha varit instängda i odören i 60 min…)

Spinning & Core

Efter boxen körde jag kombinationsklasserna spinning och core (30 min vardera). Det har hänt något med min spinningkärlek. Vi har vuxit ifrån varandra lite. Jag hoppas att det bara är tillfälligt för jag saknar känslan då jag tyckte att spinning var riktigt kul! 30 min kändes ganska lagomt idag – det hann aldrig bli tråkigt. Men det hann aldrig bli riktigt jobbigt heller…

Coreträningen var ett skämt. Den riktiga instruktören blev hastigt och lustigt sjuk så efter mycket om och men hoppade en PT in som provisorisk instruktör. Jag har förståelse för att passet inte höll samma kvalitet som det brukar men i mitt stilla sinne undrar jag varför SATS inte har tänkt på att alltid ha backup? En receptionisttjej eller PT borde ju ha lite basic träning så att de kan hoppa in på ett lättare pass om det verkligen skulle behövas…

Träningsglädjen

Efter att 2.5-timmarsträningsruset har lagt sig kan jag konstatera att min träningsglädje har återinfunnit sig. Jag längtar till nästa boxpass och jag är himla nyfiken att prova på en dansklass. Och joggingen! Jag saknar mina härliga nattliga joggingturer och det ska bli så jäkla underbart skönt att få vara ute i frisk, fräsch och kylig höstluft!! Bring on the blood, sweat and tears!