Organisatörerna bakom Tjejmilen erbjuder löpträning i grupp inför Tjejmilen. Det är ett jättebra initiativ tycker jag, men det krävs att det görs på rätt sätt.

Tjejmilenträning träning på SATS Liljeholmen

Tjejmilenträningarna utgår från olika SATS-gym i Stockholm. På måndagarna är det SATS Liljeholmen. Kvällens träning var inte min första Tjejmilenträning, men absolut min sista!

På Tjejmilens hemsida står det att alla typer av löpare välkomnas, att det är erfarna ledare som har hand om träningen och att man delas in i grupp beroende på erfarenhet. Eller hur!

Mina anmärkningar

Jag är inte gnällig. Men jag har krav. Det tror jag är viktigt, för annars får man inte mycket ut av saker och ting och man kan lika gärna ha det ogjort. Detta är bland annat vad jag hade anmärkningar på:

• Ledarna är inte ”erfarna ledare”. Det är ett ihopsamlat gäng kompisar till en tjej som jobbar på Tjejmilenkansliet. Ledarna har viss mån av löparerfarenhet, javisst. En av tjejerna är gammal friidrottare och jobbar idag på Löplabbet och några andra springer en del lopp och så. Men någon längre ledarutbildning och pedagogikerfarenhet finns inte där. Och det märks tydligt! Tyvärr.

• Vi var runt 7 stycken på dagens träning. Några hade varit där förut och några var helt nya ansikten. För mig är det helt självklart att ledarna skulle frågat hur erfaren och ”snabb” man var innan träningen drogs igång. Men inte då. Detta ledde till att vi drog igång på uppvärmningssträckan i en fart som mycket väl motsvarade 6min/km (10km/tim) eller till och med snabbare. Detta är inte uppvärmningstempo för de allra flesta, och inte heller uppvärmningstempo för mig. Det är synd för en sådan utgångschock kändes verkligen i benen och gjorde att jag inte alls kunde tillgodose mig den efterföljande intervallträningen.

• Ledarna förklarade i stort sett ingenting. Inte vad träningen gick ut på (det nämndes att vi skulle köra intervall) och hur det var upplagt: hur lång uppvärmningen var, vad vi skulle göra sedan osv. Inte heller förklarade ledarna olika sorters löpteknik, vad intervaller är bra för eller hur ofta man bör träna det själv. Det bjöds inte på någon kunskap överhuvudtaget.

Det är synd att Tjejmilenträningen var så dålig. Jag tycker inte alls att träningen passar ”alla typer av löpare” så som det utlovas på deras hemsida. Ska man känna glädje efter en träning med Tjejmilenledarna ska man gott och väl kunna klara milen under 60min och till och med kunna springa den på 50-55min utan att ha ansträngt sig något vidare. Man ska inte vilja veta mer om löpning eller tekniker och inte ha speciellt höga krav på någonting. Men visst, gratis är gratis.

Jag tror dock på konceptet. Det kan utvecklas och bli en riktig PR-grej för Tjejmilen. Många kvinnor kommer aldrig ut i löpspåret. Mediernas skrämselteknik har gjort oss rädda för våldsamma män som gömmer sig i skogen och detta är ett stort hinder för många. Att springa i grupp är tryggt och kan ge upphov till oerhörd glädje. Så jag vill uppmana Tjejmilenkansliet att ta tillvara på det koncept ni skapat men snälla, gör det ordentligt!