Jag har gått till Ullis på Puder och gjort fransförlängning i många år och sedan en tid tillbaka gör hon även microblading; kosmetisk tatuering av ögonbryn. Det innebär att man ristar små streck i huden som man fyller med färg och som ser ut som hårstrån. Efter att hon nämnde det i höstas under en fransförlängning blev jag så himla nyfiken; jag har ju inte ägnat en sekund åt mascara på väldigt länge och skulle helst inte vilja ägna en sekund åt att fixa ögonbrynen heller. Förra veckan när jag var i Stockholm gjorde jag microblading så nu har jag alltid snygga ögonbryn.

Microblading blev väldigt trendigt i höstas och Kenza är en av de som gjort microblading. Och även bloggaren Vanja Wikström.

Jag tycker om markerade ögonbryn, det ramar in ansiktet och ger karaktär. Min ögonbrynspenna har varit en av de saker jag aldrig varit utan och med fylliga fransar och markerade bryn så har jag känt mig redo för alla sammanhang.

Grejen med microblading är inte att se annorlunda ut jämfört med vad man brukar – utan istället att skippa det där momentet som man gör varje dag. Det är precis som med mina ögonfransar. Jag vill inte förändra mitt vardagliga utseende (det utseende som innefattar make up) – men jag är inte så väldigt intresserad av make up egentligen och vill mest att allt sådant bara ska fixa sig självt. Särskilt eftersom jag är ute mycket och inte vill behöva bry mig om regn eller svett – eller snö – i ansiktet. Samtidigt är jag fåfäng nog att inte vilja skippa sminket. Det är därför jag fixar mina fransar en gång i månaden, och varför jag bestämde mig för microblading.

Mina ögonbryn är i grunden rätt så bra formade. Men även bra bryn behöver definieras för att framhäva ett ansikte. Nedan är en bild helt utan make up (med med nyfixade fransar).

Och såhär såg jag ut två timmar senare efter det att behandlingen var klar (och så har jag sett ut alla andra dagar efter att jag gjort microblading):

Gör microblading ont, är frågan alla ställer mig. Och alltså, det beror ju på. Vissa tycker inte att det känns alls men jag var tydligen ganska känslig; och då känns det som att noppa ögonbrynen ungefär. Den delen av behandlingen går snabbt så det är inte så farligt, ändå var jag nervös innan för det här med skalpell och skära i huden låter ju dramatiskt.

Microblading tar ungefär två timmar och innefattar rätt mycket omkringgrejer, ögonbrynen skissas upp för den perfekta formen och så. Eftersom resultatet varar i något år eller så är det viktigt att allting blir bra, så man får dubbelkolla formen under behandlingens gång också. Om 90 dagar ska jag till Ullis igen för att se hur det blev och göra lite justeringar; till exempel fylla i mer färg om jag vill det.

Veckan efter behandlingen är lite petig; man ska till exempel undvika att svettas och att sola – och så ska man ta hand om den kosmetiska tatuering nästan precis som efter en vanlig tatuering. Det är också ungefär en vecka efteråt som man kan se hur slutresultatet verkligen blev; kvällen efter man gjort microblading är brynen väldigt mörka till exempel – och sedan ljusnar de.

Här är två bilder till med före och efter microblading:

De som träffar mig i verkligheten eller ni som ser bilder på mig kommer inte märka skillnad i hur jag ser ut. För som sagt; jag ser exakt likadan ut – det är bara det att jag inte behöver sminka mig till det utseendet utan det är mer permanent.