Ända sedan Ashley Graham frontade framsidan av Sports Illustrated har jag velat skriva om plus size. På något sätt. Men det är fortfarande lite oklart hur. Det är på något sätt en hyllning till mänsklighetens olikheter som får plats i begreppet ”snygg” att hon klär omslag på omslag och kampanj efter kampanj.
Jag har synts i en mängd medier det senaste halvåret. Omnämnd som en digital maktfaktor i Åre, citerad i Dagens Industri, upplyft som en superbloggare i Hälsa & Fitness, synts på omslag i Uppslaget som skickas till miljoner postlådor över hela Sverige och rekommenderad i notiser här och var i månadsmagasin för den här bloggen och den podcast jag ärligt talat inte riktigt hunnit med det senaste kvartalet.
Inte en enda person har frågat mig hur det är att vara några storlekar större än alla andra hälsoprofiler.
Det är som att inte fråga en plusmodell om hennes storlek i modellvärlden. En verklighet som väldigt många drömmer om; size som size liksom – vi är ju alla bara människor.
Men i min värld tycker jag att det är lite konstigt eftersom det är så väldigt uppenbart att jag inte ser ut som alla andra. Det märks varje gång jag får pressutskick med plagg i storlek medium – eftersom den storleken funkar på ”alla” bloggare.
Men jag får inga frågor om min storlek i intervjufrågor. Om hur jag ser på hälsa från mitt perspektiv och om olika sorters stark. Antingen för att det är en icke-fråga eller för att ingen vågar. Antingen upplevs jag som att jag har för mycket integritet eller så är jag så självklar i det jag gör och min existens som hälsoprofil.
För jag är ingen hyllning till plus size och jag är ingen kroppsaktivist. Jag tror väldigt mycket på hälsa däremot. Hälsa handlar inte om att bara äta grönsaker, att bara ha en viss storlek på sina kläder eller att bara springa i fjällen.
Oavsett storlek på sin kropp så tror jag på att engagera sig i sin hälsa. Hälsan är den grund vi har som allt annat i livet bygger på. En fysisk storlek kan vara begränsande för hälsan. Men inre tankar kan också begränsa.
Jag hoppas att det beror på att vi i Sverige i alla fall har kommit förbi det stadiet där kvinnor måste kommentera sina och andras kroppar, och kanske att folk inte längre tror att man måste vara smal för att kunna träna! Här i Belgien fick jag en gång kommentaren av någon på gymmet att jag inte såg ut som en triatlet (jag hade sådana ambitioner en gång i tiden). Nä, jag ser ut som en riktigt förbannat tjej som snart ger dig en örfil – tänkte jag och sade något menlöst istället.
Jag har så ofantligt mycket att säga om det här alltså – ja du vet ju liksom vad jag tycker, och du min vän är magnifik och fantastisk! Bäst.
tack fina!
Vad du skriver bra om det här och intressant undran. Jag får känslan av att du så tydligt etablerat dig på ett visst sätt och varit väldigt tydlig med vad du står för – frågorna du driver. I och med att du inte pratar om plus size och liknande begrepp utan helt enkelt om hälsa på ett plan långt bortom kropp & siffror, så kanske du heller inte får frågor om det. Det finns det andra som driver och pratar om. Du är ju (tränings)upplevelse-Sara, digital strateg-Sara, Åre-Sara och Livet-Sara bland annat, som så tydligt är dina områden och som man vill höra dig prata mer om i första hand helt enkelt. Jag kan i alla fall inte få nog av att prata med dig om de delarna 🙂
very true. älskar att vara sara. du är så snäll – kram! kom upp och prata med mig om livet vettja!! (och kanske lite digitalt??)
För mig speglar du hälsa på alla plan Sara, och jag har sett upp till dig från första dagen jag började läsa din blogg. Tack för att du sprider träningsglädje och sunda värderingar!
Tack för fina ord Emma. Kram!
Fina bilder.
Intressant. Många tror nog att om man äter bra och tränar mycket så BLIR man smal – oavsett kroppstyp. Och en del säger ju att det går så mycket lättare att springa när de har gått ner x antal kilo – så visst är det ett ganska spännande ämne tycker jag. Att vara vältränad, stark och orka springa mer än de flesta men inte riktigt se ut som de flesta.
Det är klart att det går lättare att springa. Men jag ser inget självändamål i det. Som att man blir lycklig av att vara snabb? 😉
Sara, Grym du är i dina texter. Älskar hur du resonerar på ett tydligt och väldigt rakt sätt.
Det är lite ” konstigt” att inte någon tagit upp frågan med dig och för mig, otroligt enkelspårigt, att 2016 fortfarande skicka ut strl M till alla i ett pressutskick. Men är det kanske som du skriver att man inte ” vågar”.
Att du är självklart i det du gör och med stark integritet är guld tycker jag men borde väl väcka en nyfikenhet i att den här personen kan resonera i ämnet på ett nytänkande och rakt vis. Just eftersom du INTE är någon kroppsaktivist eller går i täten för detta. Men det är ju bara mina funderingar.. Jag hoppas att det nappas på ditt inlägg och att det startar en diskussion kring precis det du sammanfattar så väl.
Tack Isa, jag blir glad av dina ord. Jag tror på att tänka alla tankar och att inte lägga så många värderingar i dem, utan snarare reflektera saker och ting.
För mig är du och Ashley förebilder. Jag har alltid varit stor och det är så härligt att se vackra kvinnor som visar att hälsa inte är lika med att vara pinnsmal, utan man kan vara större och vara vältränad och häslosam!
Tack Karin. Känns fint att grupperas ihop med Ashley. 🙂
Jag tänker att du ör så trovärdig – så i ditt fall är det en icke-fråga. Du är hälsa personifierad – när den är en helhet, som den ska vara. Träningsglädje, livsglädje, inga hinder. Kropp och mind med dig i livet, liksom.
Men det är en intressant fråga du ställer dig, och diskussionen )som inte dykt upp) är också intressant. Prata gärna mer.
Tack Lisa. Jag tror väldigt mycket på att ”inspirera” genom att göra, inte genom att bara prata. Ska se om jag kan reflektera vidare på det!
Jeg synes det høres bra ut, jeg! At utviklingen går videre og at det er snakke om HELSE ikke kroppsfasong.
Ja!
För några år sedan läste jag ett helt gäng träningsbloggar. Jag slutade läsa dem, en efter en. Det finns ett par jag fortsätter att läsa – och din blogg är en av dem. Du är träningsglädje och inte träningshets. Tack för det!
Tack Annika för fina ord!
1. Det där med att alla utskick går ut i en storlek, det är bara märkligt…
2. Ska jag vara helt ärlig, tror jag att många (i alla fall jag) ser dig som oerhört modig, stark och hälsosam. Att du inte är en ”size zero” är självklart, men det är MINST lika självklart att du är en förebild, grymma du! <3
Kram M
eller hur, så sjukt skumt. som om jag skulle skriva om plagg som inte passar? kram!
Håller med. Hälsa är ju så otroligt mycket mer än storlek.
Sen blir det nog lite vad man bjuder in till.
mycket sant! jag bjuder nog inte in till det helt enkelt eftersom jag inte tvivlar. men jag har ju skrivit om hälsa rätt många gånger…
På ett sätt är det ju det man strävar efter: att frågan om storlek eller kropp inte ska behöva ställas! Men samtidigt kan det ju bli att ingen vågar nämna det eller ställa frågan eftersom det ofta bedöms som känsligt.
Du inspirerar mig mer än de ”vanliga” träningsbloggarna som alla är storlek small eller medium, som posar i de snyggaste smalvinklarna på gymmet etc. Du får mig att våga ut och powerwalka/springa i tights, att gå till gymmet i bekväma och snygga kläder utan att tänka på hur jag ser ut. Jag strävar efter styrka och hälsa, och försöker i största möjliga mån att undvika att blir fixerad vid vikten. Tränar karate, styrketräning samt promenader/löpning och gillar även friluftsliv. Vore så kul om du även visade lite outfits av dina vardagliga kläder, dvs. inte bara träningskläder. Tack för inspiration!
Kram!
haha ja det är dubbelt! det låter som du har en fin träningsmix av mycket härliga saker. och ja ja ja, jag kan absolut visa outfits och mer vardag!!! 😀
Väldigt intressant ämne. Kanske en konstig parallell, men jag upplever lite samma sak i mitt arbete där jag är ensam kvinna på en manlig arena. Nästan som att mina manliga kollegor inte vill kännas vid att jag är kvinna eftersom det tvingar dem att reflektera över sina egna normer och det är obekvämt. Tänker att du gör människor obekväma genom att agera utanför den arena som normalt domineras av andra ideal. Personligen skulle jag önska att människor kunde vara mer empatiska i att de förstod att det kan vara tufft att inte tillhöra normen, även om man inte är en aktivist – kroppsaktivist eller könsaktivist.
ja men precis, samma men olika. så sjukt intressant!!
Jag hoppas att det är en icke-fråga för du ör verkligen självklar i din roll som inflytelserik hälsoprofil. Det kan säkerk även vara så i en del fall att frågan inte vågar ställas. Skulle du vilja att frågan ställs?
på ett sätt vill jag det, men på ett annat sätt är jag ju sjukt nöjd som det är. men reflektionen har fastnat hos mig!
Det här är en utveckling som jag helt klart efterfrågar – att det ska gå att vara en annan kroppsform än idealets supersmala och att kunna betraktas som snygg och vältränad, utan att det är det som är hela grejen. Jag längtar tills vi får se fler modeller och kända personer som väger mer som inte behöver prata om sin vikt. Det gör mig glad att höra att du slipper (?) frågor om din kropp! Jag tror säkert att det handlar om att du så självklart skriver om hälsa utan att fokusera på vikt.
För mig är du en stor förebild. Jag känner att jag kan spegla mig i dig så himla mycket mer än i någon annan hälsoprofil. Det motiverar mig att se att man inte måste vara pinnsmal för att vara lyckad, hälsosam och vacker. Logiskt vet jag ju så klart att det inte är så, men ibland är det svårt att riktigt ta in eftersom smala dominerar sociala medier och kulturen. Jag hoppas innerligt att storleken ska börja spela mindre och mindre roll.
<3
ja, det är ju bra i grunden liksom!!